2020-11-20 1:2 Historien om LVS. 

En berättelse om hur det börjar och återblickar ……. 

Bakgrund Långreveln-Vikens Samfällighetsförening har sitt ursprung i sent 60 tal. Tre markägare står bakom förslaget till byggnadsplan med 32st fritidsfastigheter, som även omfattar samfälld byamark. 

Planen beskriver samfällighetens nyttjanderätt till grönområden, tillfartsvägar och platser för båtar samt anläggning för sommarvatten. Den blir godkänd 1971 och exploatörerna erhåller tillstånd till förtida försäljning av tomter. Färdigställandet drar ut på tiden. Efter påtryckningar från bla fastighetsägare blir det hösten 1976 förrättning i Norrbyn. 

Alla fastighetsägare, exploatörer samt representanter för samfälld mark deltar. Meningsskiljaktigheter om byggplanens uppfyllande bidrar till delad förrättning med två möten. Fritidsfastigheternas medlemmar godkänner till slut läget, eftersom utsikter till en förbättrad situation inte är sannolikt. 

Långreveln-Vikens Samfällighet (LVS) bildas och får sin juridiska status. Ga1-Väg och övrig parkmark Fastigheterna inom planen anser att tillfartsvägar mm inte uppfyller villkoren. Vägarna är endast grovbrutna med stora mängder sten och bråte kvarlämnat och framkomligheten är besvärlig. Någon ändring verkar inte möjlig så medlemmarna accepterar läget för att själva göra nödvändiga förbättringar. 

Följande år startar upprustning av tillfartsvägar. Mer fyllnadsmaterial där det behövs, trummor läggs samt påföring av ytlager. Medlemmarna med eller utan maskiner gör värdefulla insatser. Ingen snöröjning förekommer utan vägen får snöa igen. Den plogas inför påskhelgen och trafiken begränsas under förfallstid för att undvika skador. Vinterröjning kommer senare. En plogsväng per vecka och till veckosluten. Ev. övrig snöröjning sker på beställarens bekostnad. Sedan några år tillbaka har föreningen normal snöröjning. 

Tillfartsvägen till vändplanerna plogas när viss mängd snö har fallit. Stickvägarna ligger utanför föreningens åtagande, vilket innebär att snöröjning och annat underhåll är berörda fastigheters gemensamma ansvar. 


GA 1-Båtplats och hamn Byggplanens anvisade båtplatser fungerar inte p.g.a. uppgrundning, det är problem för normala fritidsbåtar. Förhållandet är inte uppmärksammat i byggplanen, varför samfällighetens medlemmar ställer önskemål om en lämpligare plats för båtar med större djupgående. Vi föreslår en ny plats längre ut på Långrevelns östra sida. Det är svårt och komplicerat med tillstånd för byggande av privat vågbrytare. Önskemålet innebär utökning av gällande byggplan, men också en avvikelse från strandskyddslagen. Exploatörerna har inget emot en utökning av planen med en ny båtplats på östra sidan, som löser ett besvärligt problem för dem. Förrättningsmannen tar uppdraget att driva frågan med berörda myndigheter. Samfälligheten får dispens till anläggandet av ny båtplats med vågbrytare på Långrevelns östra sida. 

Projektet bekostas av föreningen och får inte belasta exploatörerna. 2:2 Samfälligheten får byggnadstillstånd för pir av sten, och kan byggas i takt med föreningens resurser och behov, ett projekt som tar flera år. Materialet till piren är i huvudsak överflödig sten efter tillfartsvägen och från områdets tomter, men även sten från andra externa projekt tas emot. En kaj i trä byggs på insidan piren och en annan kaj längs stranden. 

Uppgrundning påverkar landkajen, som i efterhand blir svår att nyttja och ersätts av en flytbrygga. Allt arbete med hantverk, maskiner, uppsamling och utläggning av stenmaterial mm sker av intresserade och frivilliga medlemmar. Föreningen tar beslut att den ska äga alla båtplatser och fördela dessa efter behov. En båtplats per medlemsfastighet är det framtida målet. Investeringarna, som sker, är samfällighetens gemensamma ansvar med en årlig avgift av den som erhållit plats för att täcka anläggningens driftkostnader. Ansökan av platser sker till styrelsen eller den som är delegerad att sköta detta. 


Ga 2 -Vattenföretaget I byggnadsplanen ingår pumpstation, brunn med godkänd vattenkvalitet samt en sommarvattenledning ut till Viken och Långreveln, med tappställe på Viken och tre tappställen längs Långreveln. Periodvis uppstår vattenbrist trots i övrigt goda förutsättningar. Efter några år gör föreningen fördjupning av brunnen och byter till större brunnsringar. Ett vattenmagasin med 50 kbm sorterat naturgrus läggs i mark runt den ombyggda brunnen. Efterhand blir det problem med den ytlagda vattenledningen, som förblir frusen till långt fram på sommarperioden. Önskemål om ”åretrunt” vatten finns hos flera medlemmar. Projektet är omfattande och de som inte går med, har som tidigare rätt att nyttja sommarvattnet. Projektet genomförs 1982 med insatser av medlemmarna, dagsverken för ledningsdragning och handräckning mm. 

På grund av projektets storlek delas det i två etapper. Etapp ett, efter godkännande från fastighetsägaren av Håknäs 1:6 får vattenledningen grävas ner ute på åkermark, en något annorlunda placering mot tidigare. Etapp två sker påföljande sommar med grävning mot Viken och efter Långreveln med anslutning mot fastigheternas huvudavstängningar. 

Det stora engagemanget från deltagarna påverkar kostnaden, som totalt uppgår till 2900 kr per ansluten fastighet. Fastigheter som inte går med i vintervattenprojektet behöver inte betala något, men kan i framtiden köpa in sig mot ersättning efter antaget prisökningsindex. 

Anläggningens driftsäkerhet och önskan om låga underhållskostnader är skäl till att Samfälligheten antar regler, som alla är skyldiga att förhålla sig till. Den utrustning i pumpstationen, som är viktig för driftsäkerheten, har förnyats och uppdaterats. Nätet har under alla år fungerat utan större problem. Elektrifiering, telefon, fiber….. 

Andra viktiga händelser i föreningen är elektrifieringen under 1972, efter långa förhandlingar med nätleverantör, anslutning kostar 1500 kr per fastighet. Fast telefoni kommer 5 år senare. Fiber 2018, intresserade fastigheter ansluts till Umenet mot subventionerad avgift på 10 tusen kronor. Om vi känner historien är det lättare att inse, att föreningen har regler som komplement till stadgar, som alla bör följa. Men historien kanske också kan vara till hjälp för framtida beslut. //BL